Borderline -leva med en diagnos

När jag skaffade min blogg så skrev jag nästan aldrig. Och jag hörde folk prata om att det är som en vana, att man skriver om minsta lilla och jag tänkte : What? - nej men gud så är det väl inte.

Men nu känner jag precis likadant. Jag skriver för min egen skull, när jag känner att jag behöver skriva av mig om något, min barndom eller något som hänt under dagen. Jag skriver också för folk som vill läsa, som jag inte träffar ofta blandannat.
Och för folk som bara läser den som kanske haft en liknande barndom på något sätt som vill läsa.
Jag skriver inte bara om min barndom, jag skriver om allt som jag vill skriva om, allt som faller mig in.
Långa som korta inlägg.

Hoppas fler hittar hit !

xoxo Johanna

Jag kände mig som en stor tjej igår kväll, vi hade precis kollat på grey´s anatomy och mamma och syrran sa att de jobbade kväll imorgon(idag) och jag sa okej, Men jag vet inte om jag jobbar kväll nästa onsdag, då kanske jag missar grey´s ..

Jag kände mig som en "stor tjej" - kändes lite ballt höhö!


Jag är hemma hos Jim (vartannars?) och jag kan ju säga att jag snubblade tre gånger på vägen hit, utanför mig, vid jägaren och sedan i trappen. Vad är oddsen för det?

Åhnej jag har inte druckit något - inget alls faktiskt (!)




Y

Mitt hatbrev till honom.


Ibland vill jag bara försvinna, bli osynlig.
På grund av dig. Du förstör mig.
Jag hatar dig. Du har förstört mitt liv.
Varför? Kunde du inte bara ha gått och lagt dig? Somnat. Vaknat på morgonen och allt skulle vara som vanligt, inget skulle ha hänt.
Det är jag som får leva med det här, resten av mitt liv. Inte du.
Du går vidare och lever ditt liv som alla andra, förstör säkert fler liv men du bryr dig inte.
Ingen vet vem du är. Vem du egentligen är. Jag vet vad du är.
En patetisk jävla nolla. Ett äckel. En äcklig patetisk jävel, det är vad du är.
Om jag kunde döda dig ostraffat, skulle jag inte tveka för en sekund. Inte en enda jävla sekund.
Jag hatar dig, du förtjänar inget i livet.
Jag hatar dig så mycket du tog min barndom ifrån mig.
Har du ingen jävla tanke på det?
Du tänker inte på hur mycket du sårar och förstör. Du tog min barndom ifrån mig,
min enda barndom. Jag kan aldrig få tillbaka den.
Dö din jävla äckliga patetiska nolla, dö.

 Förra gången jag var hos kuratorn sa han att eftersom jag tycker om att skriva så kanske det skulle vara bra att skriva som ett brev till honom men aldrig skicka det. Och det har jag gjort.

Tänkte skriva det här snart. Kan ju säga att det var skönt att skriva och tänka att han skulle läsa det. Skrev som en dikt mer, men det spelar ingen roll. Det var skönt.


Y

Halloj!

Hemma från kuratorn, jag ska få en ny som är mer speciellutbildad för traumatiskska händelser, och sedan kanske vidare till en psykolog.

Det är så att man blir hänvisade till andra och tillslut hittar man den man ska ha, jag vet det och det känns skönt att han anser att jag måste vidare, att jag har problem så att det bara inte är jag. Jag tog upp mer saker idag och allt har ett samband tror jag. Men jag vet inte.

Det är skönt att det är samma kurator som syrran gick till, hon säger att han är bra!. Så jag är hoppfull och han ska höra av sig till mig nästa vecka, för då vet jag förhoppningsvis mitt schema inför praktiken (yes)


Mamma ska ringa mig snart, sa hon så vi får väl se när det blir.

xoxo Johanna

Emelie åkte hem igår, och imorgon ska jag till kuratorn. Jag har ont i höger skuldra, sovit konstigt och jag är hungrig så ska äta frukost.
Det var en uppdatering eftersom jag inte skrivit på länge - förlåt!




Y

Good morning !

No school today.  Mår illa. Har spytt i natt och är hemma idag för säkerhetsskull. På toppen på allt har jag mensvärk också. Det är därför jag mår illa, alltid vid denna vecka. Som tur var ska jag till läkaren på onsdag och fixa mini-piller som kanske kan hålla detta i schack, man kan ju hoppas.

Skulle haft matteprov idag - men kan ju inte gå då. Så vettefan hur det ska bli med det. Men nu ska jag vila, eller duscha, jag vet inte men inte sitta här iallafall.

See´ll later, baj baj!

Halloj!

Det regnar ute, vilken tur att jag hade tänkt vara inne hela dagen hihi!
Det är ju söndag ffs!

Klockan är halv tio och jag har redan plockat upp saker från golvet i köket , duktig *klapp på axeln*
Idag ska jag vila, slappa och njuta av söndagen , lyssna på musik ofc!
Söndag är en vilodag faktiskt !


Imorgon, skola och jag ska söka sommarjobb imorgon , det första jag gör när jag vaknar :)

1 vecka kvar, sedan 4 skoldagar kvar, LOV<3 sedan PRAKTIK<3
Jag längtar, är lite nervös, tänk om jag för fel?

Tänk om de inte gillar mig?

Tänk om de tycker att jag är skitdålig?

Nej positiva tankar XD
They gonna love me :)

Y

Du ska ju stötta mig

Du har ju lovat...

Men var fanns du när jag mådde dåligt?

vart var du när jag behövde dig?

Du är alltid frånvarande aldrig riktigt här.

Du har krossat mitt hjärta.

Det går aldrig att förlåta

Jag gråter mig till söms

Nästan varje dag.

Och jag frågar mig själv

Vad har jag gjort?

Jag önskar att alltsammans kunde försvinna. Jag önskar att jag kunde lägga det förflutna i en stor låda, slå ett rep om den och dra åt så hårt att den aldrig mer kan öppnas.
Sedan skulle jag ro ut i mitten av en stor, djup sjö, förtynga lådan med ett ankare och kasta den överbord och se bubblorna stiga upp till ytan medan den sjunker till botten.

Men i mina tankar lossnar ankaret, och lådan flyter tillbaka upp till ytan, som liket av ett mordoffer som har förtyngts, men som lossnar från förtöjningen och flyter upp till vattenytan för att konfrontera och hemsöka mördaren.



Jag vill rusa upp till bergstoppen som höjer sig över min fantasisjö och skrika och skrika tills jag skriker bort alltsammans. Men det är alltför utmattande. Jag vet inte hur jag trots alla dessa påfrestningar orkar gå vidare, men något slags överlevnadsinstinkt driver mig till att göra det.

Yoniz

Barnet inom mig skriker efter hjälp
men jag vet inte vad jag ska ta mig till
jag har försökt men jag kan inte hantera det.
Det är som om jag önskar att hon inte ska finnas till
önskar att hon ska försvinna
utplåna henne helt från mitt liv
trots att hon är en del av mig känner jag mig så ledsen och arg
tänker på henne som om hon vore någon annan
och försöker intala mig själv att allting hände
hände henne, inte mig.
Och när jag tänker på henne känns det hemskt,plågsamt och sorgligt
jag tränger undan henne
jag var hjälplös då
och jag känner mig hjälplös nu.
När jag tänker på henne eller pratar om henne
tänker jag inte bara på henne utan ser henne framför mig
ser smärta, skräcken, sorgen och tårarna
men det finns inget jag kan göra
jag blir rädd och det känns som om det är för henne

Ett väldigt starkt ämne som jag tycker om att diskutera. Jag kan inte fatta att homosexulla INTE får gifta sig som alla andra?!
Man hör det och man ser det varje dag i media, i samhället och i övriga utrymmen.

Det är 2000-talet och vi diskuterar fortfarande om homosexuella ska få gifta sig? Som om de är någon enskild ras?
Det gör mig förbannad och ursinnigt rasande det är ju helt självklart. 
Kan man tycka/tänka att man blir kär i en person och inte ett kön?

Vad vi inte är vana vid ses som skrämmande och jobbigt att konfrontera och i de flesta fall också fult.
Jämför med rasism och nazism, det spreds som vinden men glöm inte att vi pratar om idag nu, inte vad som hände för låt se 70 år sedan?

Homosexuelitet väcker känslor, heta känslor. Det handlar bland annat om kostnaden för insemination för lesbiska. Ska de betala vanlig patientavgift som alla andra eller en högre för att de är lesbiska och inte har något medicinsk problem?
Det borde kosta samma för alla, alla är människor och alla har samma rättigheter. Jag tycker att lesbiska ska få insemination till samma kostnad som heterosexuella.

Det handlar även om homosexuella ska få gifta sig i kyrkan.
Svenska kyrkan ledning säger ja till att homosexuella ska få gifta sig i kyrkan. Idag kan homosexuella par äntligen få en välsigneseakt i kyrkan, men det juridiskt bindande äkteskapet måste ingås civilt. Jag tycker att det är toppen för homosexuella är också människor och de ska ha samma rätt i samhället som alla andra.

Om vi står emot att alla inte ska få lika villkor så kan vi mycket snart vara på väg in i en dålig tid med missnöje och det är inge bra, vi vill inte ha demonstrationer och förstörelser. Men då måste alla gubbar och tanter som bestämmer bestämma att det här är viktigt. Det är en viktiga frågor som måste bli rättvist behandlade.
Sedan är det om homosexuella ska få adoptera. Töntiga ursäkter om att homosexuella som adopterar inte ger barnet ett bra intryck, nehej? Men är ett barnhem bättre då, där de inte får den uppmärksamhet som den behöver?
Är det bättre att barnet bor i en dålig miljö, utan mat och vatten eller tak över huvudet?
Nej, då tycker jag faktiskt att det är bättre att bo hos ett homosexuellt par.

Avslutningsvis så håller homosexuella människor på att accepteras allt mer utan förbehåll i samhället. De allra flesta svenskar anser att homosexuella har precis samma rättigheter och skyldigheter som alla andra.
De borde få leva i frid, i trygghet och utan gamla tiders rädsla. De ska kunna leva som människor och som alla andra kunna visa sina känslor för varandra på ett öppet sätt utan att få kommentarer eller ogillande blickar, vill du ha kommentarer eller ogillande blickar när du visar öppet vem du älskar? Nej, vem vill det?


Lite är taget ur en krönika från Aftonbladet , mest faktan - det är mina egna kommentarer !

Yoniz

Nu är jag i skolan, japp det är sant.
Kände att jag var tvungen att komma hit för vi ska lära oss förflyttningsteknik (hur man förflyttar en patient/vårdtagare). Och det bör man kunna innan praktik som är om 3 veckor ungefär!

Fastän jag inte vill vara här, så är jag här.
Det ska bli god mat idag, kyckling :)

Ska hem till Jim efter skolan, vi ska ha en spelfri kväll, får se hur det går.


BTW - har en tid hos kurator nästa vecka!

Gomorrn !


Hoppas ni får en bra dag, för det vill jag ha. Ingen skola idag heller.. Kändes som ett bakslag igår, mår inte så bra idag.

Ja, men nu ska jag fortsätta att läsa om matspjälkningsorganen, :)

Intressant !

Yowniz

Nu har jag ringt, fick tid hos en läkare

men ingen kurator.



Skulle ringa ett annat nr men det är

upptaget så får ringa senare!




Ska börja med mini-piller igen, fast

någon annan sort , I think!




JAG klarade att ringa, det var väldigt

nervöst, jag stammade, pinsamt !

Catch ya´ll later !


Yonpär

Jag ska ringa nu, jag är jättenervös.
Men jag måste.

Skriver kanske senare!

Yoniz

Tack Ellinor för att du följde med :) <3

Hallå!
( Är du känslig? Läs ej)


(Fortfarande kvar, skyll dig själv:) )

Idag är jag hemma från skolan för att jag mår illa, så jävla illa.
Det känns som om jag ska spy närsomhelst, jag känner spyan i halsen och jag har lust att stoppa fingrarna i halsen så att det försvinner.

Känns som en stor klump som vill upp. Jag vill inte spy, jag hatar det och tror att de flesta gör det, därför tänker jag inte stoppa fingrarna i halsen.

That´s it!

Förlåt för ett så äckligt inlägg men ni kunde valt att inte läsa, right? (:

Idag ska jag läsa en bok som heter "Säg det inte till någon" - väldigt bra bok.
En sann bok - rekommenderas!

Nu är jag i skolan, nu är lovet slut :(

*suck*


Två veckor och några dagar sedan lov igen, påsklov.



Yoniz