Borderline -leva med en diagnos

2010-07-15
07:51:36

du styr mitt liv, och jag tillåter det.
Jag vill inte vara rädd eller arg. Du är ett monster. Du skadar människor, du har bestulit mig på så mycket. Mitt liv har bestulits. Jag är trött på att vara rädd och arg, trött på att vara trött.
Du styr mitt liv även fast du inte är här, pga det du gjorde, du styr mina tankar, du styr mina känslor, jag vill inte att det ska vara så längre. Du är inte värd det. Men ändå är det så svårt.
Svårt att glömma, jag kommer aldrig kunna glömma, glömma hur du förstörde min kropp, mina känslor, mina tankar, hur du tog över mitt liv, men lära mig att leva med det, det måste jag, men det är också svårt.
Hur kan man förlåta? Förlåta sig själv? Ska jag förlåta dig, kommer det bli lättare för mig då? Eller svårare? Tänker inte göra det för din skull iallafall. Jag är så jävla arg. Arg på dig, på mig, på människor som inte fattar eller som inte vill fatta, arg på det som hände, arg över hela jävla situationen som du satt mig i. För allt är ditt fel, BARA DITT FEL. ALLT. PRECIS ALLT. Jag är oskyldig, helt jävla oskyldig. Men ändå känner jag skuld och ilska över mig själv.

Jag undrar starkt vad du gör idag, hur du lever, om du tänker på alla männisor du har skadat, hur många liv du har tagit, för jag ser dig som en mördare. För du har stulit folks liv, därför är du en mördare. Jag andas, mitt hjärta slår, men mitt liv tog slut den natten du valde att röra mig. Den natten du valde att förgripa dig på mig.
Den natten dog jag. Och efter det har du styrt mig, du påverkar mig i allt jag gör. Jag hatar det. Jag vill dö. Kunde du inte ha dödat hela mig, och inte bara min själ?


När ska jag komma framåt? När ska jag kunna känna att jag kan börja leva igen? Mitt liv, så som jag vill, styra över mig själv, må bra! Jag fattar, jag kommer aldrig att glömma, det går bara inte! Det är en ryggsäck jag måste bära med mig hela livet, en jävligt tung en, och jag är inte så stark. Men för det så har jag rätt att må bra igen, styra över mitt liv, leva. När? När kommer den "aha-upplevelsen" komma? Hur länge måste jag vänta & kämpa för att få den? Hur lång tid har jag på mig?

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: