2009-11-07
19:59:32
Allting bara rasar samman, och jag har ingen att luta mig emot längre. Efter arton år. Varför? Vill du hellre ha någon annan som bästa vän, så säg det. Jag älskar dig, men det ska inte vara så här. Det känns som om du har tröttnat, fastän du säger att du inte har det, men det är så det känns. Det märks på dig. Du är inte lika glad & positiv längre när vi ses. Vi kanske behöver en paus ifrån varandra, men om du inte slutar så kan vi inte vara vänner, för jag tänker inte vara det med någon som sviker.
De bra minnena finns kvar, blir det fler bra minnen?
Eller är allting över nu?
Jag vet inte vad jag ska göra, inte vad jag ska ta mig till.
Jag har aldrig blivit så sårad förut.
Jag kan förlåta dig, men bara om du slutar svika mig.
Du sa att du skulle göra allt för mig, komma om jag behövde dig, du skulle finnas där, men det gjorde du inte. Menade du det? Eller va det bara ord?
Jag orkar inte mer.
Utan dig - inget liv.